SFAI & AnIva-veckan 2024

Nummer	Titel	Ämnesområde	Typ	Kort beskrivning av förslaget (max 250 ord)
46	Varför POCUS?	Intensivvård	Symposier (60-90 min)	Vad gör SFULAI? Varför POCUS? Ekokardiografi och lungultraljud Fallbeskrivningar TEE på IVA och operation Diskussion UTBILDNINGAR Basala kurser Avancerade kurser
47	Ultraljud inom intensivvården	Intensivvård	Symposier (60-90 min)	Ett symposium om ultraljud inom intensivvård och akuta situationer TEE - basal genomgång + vid HLR + fall (Alain Dardashti) Dräninläggning (Ola Borgquist) Lungultraljud på IVA (Sofia Bengtner)
48	Den sköra patienten - ska ska vi bedöma och hur ska vi utvärdera?	Anestesi	Symposier (60-90 min)	SPOR och den sköra äldre patienten: CFC (Clinical Frailty Scale) finns nu i SPOR som ett risk- index. Detta registreras av opertören i Orbit idag. Kan det hjälpa operatörer och anestesiologer att operera rätt patienter? Vi bör undvika att utföra operationer som inte gagnar patienten. Det är en etisk fråga men också ekonomisk. SPOR och benchmarkingfunktion: Vi registrerar underlag för SORT-data (Sergical Outcome Risk Tool) och skulle kunna ta ut rapporter och där jämföra med aktuellt utfall (mortalitet) över tid. Dessa rapporter kan användas för internanalys. Är vi redo för benchmarking? I SPOR registreras (operationsår, plats, ålder, ASA-klass, operations koder, cancer, prioritetstid) som ligger till grund för SORT-beräkning. Det ger oss underlag till förväntad mortalitet i gruppen och man kan jämföra med aktuellt utfall över tiden 2020-2022 för varje sjukhus. Hur ska detta analyseras och för vilka ska det presenteras? Analysen av resultatet kan användas internt för kvalitetsutveckling, för att vidta åtgärder men inte minst visa på goda exempel.
49	Postoperativ vård - hur kan det utvecklas?	Post-op	Symposier (60-90 min)	Fokus för symposiet är hur postoperativ vård kan utvecklas och innefattar tre delar: 1) postoperativ kompetens, 2) återhämtning och 3) hälsolitteracitet. 1) För att erbjuda en säker postoperativ vård behöver sjuksköterskor som arbetar med postoperativ vård ha specifik kompetens. Denna del beskriver forskningsprojekt som undersöker postoperativ vård från ett internationellt och nationellt perspektiv och innefattar både sjuksköterskors perspektiv och patienters perspektiv 2) Avancerade GI-endoskopi (GIE) procedurer är vanliga och många patienter som genomgår dessa ingrepp är äldre med samsjukligheter. Ingreppen utförs vanligen vid dagkirurgi, och god postoperativ återhämtning förutsätts. Quality of Recovery-15 (QoR) mättes före GIE-proceduren, dag 1 och 5 efter proceduren. En kognitiv förmåga bedömdes före proceduren med en enkel screening-test, ’Clock-in-the-box’. QoR förbättrades signifikant för en majoritet av patienterna vid dag 1 efter GIE-proceduren, men en tredjedel av patienterna uppvisade dock bristande återhämtning. Vi önskar lyfta fram behovet av förbättrade strategier för en ökad postoperativ återhämtning efter GIE-procedurer och uppmärksamma förekomsten av preoperativ kognitiv funktionsnedsättning. 3) Information och egenvård är en stor del av den pre- och postoperativa vården. Hälsolitteracitet är en persons förmåga att förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa. Studier har visat att det kan finnas ett samband mellan låg hälsolitteracitet och sämre postoperativ återhämtning. I denna del av symposiet beskrivs hälsolitteracitet utifrån ett organisatoriskt perspektiv samt utifrån patientens perspektiv. Hur kan hälsolitteracitet påverka återhämtning och hur kan den perioperativa vården bemöta alla patienter oavsett nivå av hälsolitteracitet.
50	What´s new in Obstetric Anesthesia?	Anestesi	Föreläsningar	En exposé av de studier som publicerats de senaste 1-2 åren rörande obstetrisk anestesi. Vilka är värda att uppmärksammas? Finns det några nya rön som bör förändra det kliniska handläggandet av våra gravida patienter? Detta kan handla om alltifrån hur låga trombocyterna egentligen får vara för ryggbedövning, hur blodtrycket skall sänkas vid preeklampsi, till hur vi omhändertar den gravida patienten med interkurrenta sjukdomar.
51	Vad kan vi lära av de nationella kvalitetsregistren SPOR och SIR?	Annat	Workshop	Svenskt Perioperativt Register (SPOR) och Svenskt IntensivvårdsRegister (SIR) är två av Sveriges drygt 100 kvalitetsregister för vård och samlar in data från de viktigaste vårdförloppen inom vår specialitet. Denna Workshop syftar till att ni; ST- och Specialistläkare samt Specialistsjuksköterskor inom såväl Anestesi som Intensivvård skall bli bekanta med vilken guldgruva av information dessa register är, med detaljerade data om den vård vi ger våra patienter. Workshopen kommer att inledas med orienterande föreläsningar och demonstrationer av registren. Därefter hjälps vi åt att göra handgripliga djupdykningar i dessa datagruvor. Om ni har möjlighet, ta därför gärna med er en egen bärbar arbetsdator och framför allt, ert personliga SITHS-kort för inloggning. Har ni inte redan fått nödvändiga behörigheter, så ordnar vi det på plats. Ange även era kontaktuppgifter (e-mail adress) vid anmälan, så att vi kan sända ut eventuell kompletterande information innan mötet. Workshopens innehåll svarar mot delmål A4.1 och A4.2 i ST-läkarnas Utbildningsbok och intyg om deltagande kommer att delas ut till de som önskar efter genomförd Workshop.
52	Etiska aspekter på prioriteringar inom svensk intensivvård	Intensivvård	Tema (program för halv- heldag)	Välkommen till ett symposium anordnat av ETOS och ANIVA:s etiska råd, där vi tar oss an temat på olika sätt: föreläsning, interaktiv debatt, paneldebatt och praktiska exempel. Under dessa två timmar vill vi skapa en trygg plats att diskutera om, hur och baserat på vad vi prioriterar och vilka effekter det får. Vi vet att det är skillnad på diskussionernas och beslutens gång på olika sjukhus, där olika lokala kulturer eller starka företrädare påverkar processen. Vi är också alla individer som har egna värderingar och erfarenheter. Vad kan vi lära av varandra (intra- och interprofessionellt), av vårddata, och vilka exempel kan vi dela med oss av?
53	Trombos och embolier som vi inte förväntar oss	Annat	Symposier (60-90 min)	Venös tromboembolism med djup ventrombos och lungemboli som de vanligaste diagnoserna orsakar hög sjuklighet och potentiellt stor dödlighet. Sjukdomsmekanismerna för tromboembolism är bara delvis kända även om det finns klassiska riskfaktorer och några väl definierade genetiska rubbningar. Ett speciellt problem inom anestesi och intensivvård är att de flesta riskfaktorer är närvarande oavsett om patienten vårdas för tromboembolism eller får operation eller intensivvård av andra orsaker. Det finns ett klart samband mellan förekomsten av lungemboli och djupventrombos och båda kan uppkomma trots trombosprofylax. Seminariet handlar om venös tromboembolism hos patienter som vårdas för andra orsaker. Det syftar till att lyfta kunskaperna kring underlaget för rutiner kring trombosprofylax, vilka riskfaktorer vi ska vara observanta på, hur diagnostiska verktyg utnyttjas bäst och vilka behandlingsindikationer som finns. Balansgången mellan deletära trombotiska komplikationer och blödningsrisk i beslut om behandling i samband med operationer, trauma eller andra perioperativa eller intensivvårdsmässiga tillstånd kommer att diskuteras. Genom en tvärdisciplinär sammansättning av föreläsare tror vi att seminariet kommer att ge nya insikter till åhörare med olika professioner inom AnOpIVA.
54	Nya anestesiologiska arbetssätt för barn i röntgenkontexten	Professionella frågor	Symposier (60-90 min)	Symposiet syftar till att starta en diskussion om hur röntgenundersökningar för barn kan genomföras i framtiden. Utvecklingen inom röntgen har inneburit framsteg med kortare tid för undersökning och bättre bildkvalitet. Trots detta sederas eller sövs barn för undersökning. De anestesiologiska metoder som används behöver utformas med hänsyn till lagstiftning utifrån barnkonventionen. Teknikutvecklingen i samhället skulle kunna användas för en mer barncentrerad vård i samband med röntgenundersökning med möjlighet att ge barnen mer inflytande och kontroll. En möjlighet är digitala tekniker som Virtual Reality (VR) och Augmented Reality (AR) upplevelser i en komplett virtuell värld. För att utföra en röntgenundersökning med delaktighet utifrån barns preferenser behövs barns föräldrars och hälso-och sjukvårdspersonals perspektiv tas i beaktande.
55	Öva för sällanhändelser	Anestesi	Föreläsningar	Två av de mest stressande saker man som anestesipersonal kan tvingas hantera är urakut sectio och barn med främmande kropp i luftvägen. Bägge tillstånden är sällsynta och det blir ofta stökigt när de väl inträffar. Kommunikation och samarbete är avgörande för utfallet. På Länssjukhuset i Kalmar genomförs sedan 2018 scenarioövningar i urakut sectio med deltagare av alla relevanta personalkategorier från An-/IVA-kliniken och Kvinnokliniken. Efter önskemål från personalen infördes våren 2023 också övningar i hantering av barn med främmande kropp i luftvägen tillsammans med ÖNH-läkare. Initiativtagare till dessa övningar är Nina Aakre, narkossjuksköterska och Isabell Woest, specialistläkare vid An-/IVA-kliniken på Länssjukhuset.
56	Personcentrerad vård inom anestesi och intensivvård	Övrigt	Lunch med en expert	Axel Wolf är föreståndare inom Centrum för personcentrerad vård GPCC och professor inom anestesiologisk vård. Hans forskning kretsar kring olika aspekter av innovation, implementering och utvärdering av personcentrerad vård, då främst inom slutenvården. Särskilda fokusområden ligger inom mobil eHälsa och delningsekonomier, patientrapporterade utfallsmått samt värdebaserad vård. Axel är inte tillfrågad men vi tänker att mötet ska utgå från personcentrerad vård i relation till intensivvård och anestesi. Det lyfts ofta fram att inom dessa områden är det svårt att arbeta personcentrerat. Hur kan man tänka kring detta, vilka erfarenheter finns, hur ser forskning ut inom området?
57	Intelligent Interaktion: Framtiden inom Anestesi	Anestesi	Symposier (60-90 min)	I takt med den accelererande tekniska utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) och virtuell verklighet (VR) kommer sjukvården ställas inför nya utmaningar. Detta kommer förändra diagnostik och behandling, samtidigt som det kan öppna upp dimensioner av effektivitet och patientcentrerad vård. Nya frågor måste ställas, vad är intelligens och vilka intellektuella förmågor har vi människor som inte ens den smartaste AI-roboten kan överträffa? Det är viktigt att inkludera mänskligt omdöme i utformningen av framtidens beslutsstöd för att stärka vår förmåga att fatta kloka beslut. Inom anestesi kan AI fungera som ett stöd för att förbättra precisionen vid regional blockad och samtidigt minska variationer i utförandet. Genom att använda AI, ultraljud och smarta glasögon kan vi i realtid på glasögonens skärm se var den regionala blockaden bör anläggas. På så sätt kan personal i ambulans eller på akutmottagningen tillämpa tidiga regionala blockader, vilket kan öka patientsäkerheten och välbefinnandet. Detta skulle även kunna avlasta och frigöra nyckelpersoner inom vården. Under 2021 opererades över en halv miljon människor i åldern 65-85+ i specialiserad öppenvård i Sverige. De senaste decennierna har det skett en omfattande utveckling av kirurgiska och anestesiologiska tekniker. Denna tekniska utveckling pågår även i samhället som kan resultera i stora fördelar vid operationer. Utvecklingen av VR kan användas för att ge patienterna mer inflytande och kontroll av sin vård samband med operation, samt leda vården i en mer personcentrerad riktning.
58	”Min kropp är inte min egen” – en workshop om hur möter vi IVA patientens autonomi, integritet och känsla av att inte äga sin kropp.	Annat	Workshop	Eva Barkestad, IVA sjuksköterska, blev under COVID-19 pandemin själv patient och vårdades 30 dagar på IVA. I denna workshop tar vi utgångspunkt i hennes berättelse för ett samtal kring hur vi möter den sårbara IVA patientens autonomi, personliga integritet och hur vi kan arbeta mer personcentrerat. Samtalet kommer att ske genom interaktion mellan panelen och deltagarna i workshopen genom frågeställningar baserade på vetenskap utifrån forskning, omvårdnad och etik. Eva Barkestad, IVA sjuksköterska, WFCCN representant ANIVA, Anna Slettmyr, IVA sjuksköterska/Rådsledare för etikrådet ANIVA samt Eva Åkerman, IVA sjuksköterska/Rådsledare för Forskningsrådet, ANIVA deltar i panelen. Alla som är intresserade av mötet med patienten och att utveckla sin förmåga att arbeta personcentrerat är varmt välkomna! (Önskar 60+ minuter)
59	Ödem efter stor kirurgi och på IVA	Anestesi	Föreläsningar	Perifer svullnad och viktökning uppstår ofta efter stor kirurgi och på IVA, men vad beror det på? Ökat kapillärt läckage orsakat av glykokalyx-skador anförs vanligtvis som orsak, men det kompenseras snabbt genom ökat lymfflöde hos för övrigt friska människor. Tre andra mekanismer kommer att diskuteras och exemplifieras med volymkinetiska kurvor som kvantifierar dess betydelse hos vakna och sövda människor. Mekanismerna är: (1) Vätskeretention när artärtrycket är lågt (2) Toxisk effekt av anestesimedel på lymfflödet. (3) Sugning av vätska till interstitiets gel-fas genom ökat undertryck orsakat av cytokin-medierade biokemiska reaktioner. Vidare kommer möjligheterna att behandla ödem och övervätskning med 20% albumin av diskuteras, liksom förutsättningarna för vätskeansamling i det gåtfulla ”tredje rummet” med hjälp av nya analyser av 270 infusionsexperiment med kristalloid vätska.
60	Sepsis	Intensivvård	Symposier (60-90 min)	3-4 föreläsningar med fokus på olika aspekter på vård av patienter med sepsis.

46

Varför POCUS?

Intensivvård

Symposier (60-90 min)

Vad gör SFULAI? Varför POCUS? Ekokardiografi och lungultraljud Fallbeskrivningar TEE på IVA och operation Diskussion UTBILDNINGAR Basala kurser Avancerade kurser

47

Ultraljud inom intensivvården

Intensivvård

Symposier (60-90 min)

Ett symposium om ultraljud inom intensivvård och akuta situationer TEE - basal genomgång + vid HLR + fall (Alain Dardashti) Dräninläggning (Ola Borgquist) Lungultraljud på IVA (Sofia Bengtner)

48

Den sköra patienten - ska ska vi bedöma och hur ska vi utvärdera?

Anestesi

Symposier (60-90 min)

SPOR och den sköra äldre patienten: CFC (Clinical Frailty Scale) finns nu i SPOR som ett risk- index. Detta registreras av opertören i Orbit idag. Kan det hjälpa operatörer och anestesiologer att operera rätt patienter? Vi bör undvika att utföra operationer som inte gagnar patienten. Det är en etisk fråga men också ekonomisk. SPOR och benchmarkingfunktion: Vi registrerar underlag för SORT-data (Sergical Outcome Risk Tool) och skulle kunna ta ut rapporter och där jämföra med aktuellt utfall (mortalitet) över tid. Dessa rapporter kan användas för internanalys. Är vi redo för benchmarking? I SPOR registreras (operationsår, plats, ålder, ASA-klass, operations koder, cancer, prioritetstid) som ligger till grund för SORT-beräkning. Det ger oss underlag till förväntad mortalitet i gruppen och man kan jämföra med aktuellt utfall över tiden 2020-2022 för varje sjukhus. Hur ska detta analyseras och för vilka ska det presenteras? Analysen av resultatet kan användas internt för kvalitetsutveckling, för att vidta åtgärder men inte minst visa på goda exempel.

49

Postoperativ vård - hur kan det utvecklas?

Post-op

Symposier (60-90 min)

Fokus för symposiet är hur postoperativ vård kan utvecklas och innefattar tre delar: 1) postoperativ kompetens, 2) återhämtning och 3) hälsolitteracitet. 1) För att erbjuda en säker postoperativ vård behöver sjuksköterskor som arbetar med postoperativ vård ha specifik kompetens. Denna del beskriver forskningsprojekt som undersöker postoperativ vård från ett internationellt och nationellt perspektiv och innefattar både sjuksköterskors perspektiv och patienters perspektiv 2) Avancerade GI-endoskopi (GIE) procedurer är vanliga och många patienter som genomgår dessa ingrepp är äldre med samsjukligheter. Ingreppen utförs vanligen vid dagkirurgi, och god postoperativ återhämtning förutsätts. Quality of Recovery-15 (QoR) mättes före GIE-proceduren, dag 1 och 5 efter proceduren. En kognitiv förmåga bedömdes före proceduren med en enkel screening-test, ’Clock-in-the-box’. QoR förbättrades signifikant för en majoritet av patienterna vid dag 1 efter GIE-proceduren, men en tredjedel av patienterna uppvisade dock bristande återhämtning. Vi önskar lyfta fram behovet av förbättrade strategier för en ökad postoperativ återhämtning efter GIE-procedurer och uppmärksamma förekomsten av preoperativ kognitiv funktionsnedsättning. 3) Information och egenvård är en stor del av den pre- och postoperativa vården. Hälsolitteracitet är en persons förmåga att förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa. Studier har visat att det kan finnas ett samband mellan låg hälsolitteracitet och sämre postoperativ återhämtning. I denna del av symposiet beskrivs hälsolitteracitet utifrån ett organisatoriskt perspektiv samt utifrån patientens perspektiv. Hur kan hälsolitteracitet påverka återhämtning och hur kan den perioperativa vården bemöta alla patienter oavsett nivå av hälsolitteracitet.

50

What´s new in Obstetric Anesthesia?

Anestesi

Föreläsningar

En exposé av de studier som publicerats de senaste 1-2 åren rörande obstetrisk anestesi. Vilka är värda att uppmärksammas? Finns det några nya rön som bör förändra det kliniska handläggandet av våra gravida patienter? Detta kan handla om alltifrån hur låga trombocyterna egentligen får vara för ryggbedövning, hur blodtrycket skall sänkas vid preeklampsi, till hur vi omhändertar den gravida patienten med interkurrenta sjukdomar.

51

Vad kan vi lära av de nationella kvalitetsregistren SPOR och SIR?

Annat

Workshop

Svenskt Perioperativt Register (SPOR) och Svenskt IntensivvårdsRegister (SIR) är två av Sveriges drygt 100 kvalitetsregister för vård och samlar in data från de viktigaste vårdförloppen inom vår specialitet. Denna Workshop syftar till att ni; ST- och Specialistläkare samt Specialistsjuksköterskor inom såväl Anestesi som Intensivvård skall bli bekanta med vilken guldgruva av information dessa register är, med detaljerade data om den vård vi ger våra patienter. Workshopen kommer att inledas med orienterande föreläsningar och demonstrationer av registren. Därefter hjälps vi åt att göra handgripliga djupdykningar i dessa datagruvor. Om ni har möjlighet, ta därför gärna med er en egen bärbar arbetsdator och framför allt, ert personliga SITHS-kort för inloggning. Har ni inte redan fått nödvändiga behörigheter, så ordnar vi det på plats. Ange även era kontaktuppgifter (e-mail adress) vid anmälan, så att vi kan sända ut eventuell kompletterande information innan mötet. Workshopens innehåll svarar mot delmål A4.1 och A4.2 i ST-läkarnas Utbildningsbok och intyg om deltagande kommer att delas ut till de som önskar efter genomförd Workshop.

52

Etiska aspekter på prioriteringar inom svensk intensivvård

Intensivvård

Tema (program för halv- heldag)

Välkommen till ett symposium anordnat av ETOS och ANIVA:s etiska råd, där vi tar oss an temat på olika sätt: föreläsning, interaktiv debatt, paneldebatt och praktiska exempel. Under dessa två timmar vill vi skapa en trygg plats att diskutera om, hur och baserat på vad vi prioriterar och vilka effekter det får. Vi vet att det är skillnad på diskussionernas och beslutens gång på olika sjukhus, där olika lokala kulturer eller starka företrädare påverkar processen. Vi är också alla individer som har egna värderingar och erfarenheter. Vad kan vi lära av varandra (intra- och interprofessionellt), av vårddata, och vilka exempel kan vi dela med oss av?

53

Trombos och embolier som vi inte förväntar oss

Annat

Symposier (60-90 min)

Venös tromboembolism med djup ventrombos och lungemboli som de vanligaste diagnoserna orsakar hög sjuklighet och potentiellt stor dödlighet. Sjukdomsmekanismerna för tromboembolism är bara delvis kända även om det finns klassiska riskfaktorer och några väl definierade genetiska rubbningar. Ett speciellt problem inom anestesi och intensivvård är att de flesta riskfaktorer är närvarande oavsett om patienten vårdas för tromboembolism eller får operation eller intensivvård av andra orsaker. Det finns ett klart samband mellan förekomsten av lungemboli och djupventrombos och båda kan uppkomma trots trombosprofylax. Seminariet handlar om venös tromboembolism hos patienter som vårdas för andra orsaker. Det syftar till att lyfta kunskaperna kring underlaget för rutiner kring trombosprofylax, vilka riskfaktorer vi ska vara observanta på, hur diagnostiska verktyg utnyttjas bäst och vilka behandlingsindikationer som finns. Balansgången mellan deletära trombotiska komplikationer och blödningsrisk i beslut om behandling i samband med operationer, trauma eller andra perioperativa eller intensivvårdsmässiga tillstånd kommer att diskuteras. Genom en tvärdisciplinär sammansättning av föreläsare tror vi att seminariet kommer att ge nya insikter till åhörare med olika professioner inom AnOpIVA.

54

Nya anestesiologiska arbetssätt för barn i röntgenkontexten

Professionella frågor

Symposier (60-90 min)

Symposiet syftar till att starta en diskussion om hur röntgenundersökningar för barn kan genomföras i framtiden. Utvecklingen inom röntgen har inneburit framsteg med kortare tid för undersökning och bättre bildkvalitet. Trots detta sederas eller sövs barn för undersökning. De anestesiologiska metoder som används behöver utformas med hänsyn till lagstiftning utifrån barnkonventionen. Teknikutvecklingen i samhället skulle kunna användas för en mer barncentrerad vård i samband med röntgenundersökning med möjlighet att ge barnen mer inflytande och kontroll. En möjlighet är digitala tekniker som Virtual Reality (VR) och Augmented Reality (AR) upplevelser i en komplett virtuell värld. För att utföra en röntgenundersökning med delaktighet utifrån barns preferenser behövs barns föräldrars och hälso-och sjukvårdspersonals perspektiv tas i beaktande.

55

Öva för sällanhändelser

Anestesi

Föreläsningar

Två av de mest stressande saker man som anestesipersonal kan tvingas hantera är urakut sectio och barn med främmande kropp i luftvägen. Bägge tillstånden är sällsynta och det blir ofta stökigt när de väl inträffar. Kommunikation och samarbete är avgörande för utfallet. På Länssjukhuset i Kalmar genomförs sedan 2018 scenarioövningar i urakut sectio med deltagare av alla relevanta personalkategorier från An-/IVA-kliniken och Kvinnokliniken. Efter önskemål från personalen infördes våren 2023 också övningar i hantering av barn med främmande kropp i luftvägen tillsammans med ÖNH-läkare. Initiativtagare till dessa övningar är Nina Aakre, narkossjuksköterska och Isabell Woest, specialistläkare vid An-/IVA-kliniken på Länssjukhuset.

56

Personcentrerad vård inom anestesi och intensivvård

Övrigt

Lunch med en expert

Axel Wolf är föreståndare inom Centrum för personcentrerad vård GPCC och professor inom anestesiologisk vård. Hans forskning kretsar kring olika aspekter av innovation, implementering och utvärdering av personcentrerad vård, då främst inom slutenvården. Särskilda fokusområden ligger inom mobil eHälsa och delningsekonomier, patientrapporterade utfallsmått samt värdebaserad vård. Axel är inte tillfrågad men vi tänker att mötet ska utgå från personcentrerad vård i relation till intensivvård och anestesi. Det lyfts ofta fram att inom dessa områden är det svårt att arbeta personcentrerat. Hur kan man tänka kring detta, vilka erfarenheter finns, hur ser forskning ut inom området?

57

Intelligent Interaktion: Framtiden inom Anestesi

Anestesi

Symposier (60-90 min)

I takt med den accelererande tekniska utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) och virtuell verklighet (VR) kommer sjukvården ställas inför nya utmaningar. Detta kommer förändra diagnostik och behandling, samtidigt som det kan öppna upp dimensioner av effektivitet och patientcentrerad vård. Nya frågor måste ställas, vad är intelligens och vilka intellektuella förmågor har vi människor som inte ens den smartaste AI-roboten kan överträffa? Det är viktigt att inkludera mänskligt omdöme i utformningen av framtidens beslutsstöd för att stärka vår förmåga att fatta kloka beslut. Inom anestesi kan AI fungera som ett stöd för att förbättra precisionen vid regional blockad och samtidigt minska variationer i utförandet. Genom att använda AI, ultraljud och smarta glasögon kan vi i realtid på glasögonens skärm se var den regionala blockaden bör anläggas. På så sätt kan personal i ambulans eller på akutmottagningen tillämpa tidiga regionala blockader, vilket kan öka patientsäkerheten och välbefinnandet. Detta skulle även kunna avlasta och frigöra nyckelpersoner inom vården. Under 2021 opererades över en halv miljon människor i åldern 65-85+ i specialiserad öppenvård i Sverige. De senaste decennierna har det skett en omfattande utveckling av kirurgiska och anestesiologiska tekniker. Denna tekniska utveckling pågår även i samhället som kan resultera i stora fördelar vid operationer. Utvecklingen av VR kan användas för att ge patienterna mer inflytande och kontroll av sin vård samband med operation, samt leda vården i en mer personcentrerad riktning.

58

”Min kropp är inte min egen” – en workshop om hur möter vi IVA patientens autonomi, integritet och känsla av att inte äga sin kropp.

Annat

Workshop

Eva Barkestad, IVA sjuksköterska, blev under COVID-19 pandemin själv patient och vårdades 30 dagar på IVA. I denna workshop tar vi utgångspunkt i hennes berättelse för ett samtal kring hur vi möter den sårbara IVA patientens autonomi, personliga integritet och hur vi kan arbeta mer personcentrerat. Samtalet kommer att ske genom interaktion mellan panelen och deltagarna i workshopen genom frågeställningar baserade på vetenskap utifrån forskning, omvårdnad och etik. Eva Barkestad, IVA sjuksköterska, WFCCN representant ANIVA, Anna Slettmyr, IVA sjuksköterska/Rådsledare för etikrådet ANIVA samt Eva Åkerman, IVA sjuksköterska/Rådsledare för Forskningsrådet, ANIVA deltar i panelen. Alla som är intresserade av mötet med patienten och att utveckla sin förmåga att arbeta personcentrerat är varmt välkomna! (Önskar 60+ minuter)

59

Ödem efter stor kirurgi och på IVA

Anestesi

Föreläsningar

Perifer svullnad och viktökning uppstår ofta efter stor kirurgi och på IVA, men vad beror det på? Ökat kapillärt läckage orsakat av glykokalyx-skador anförs vanligtvis som orsak, men det kompenseras snabbt genom ökat lymfflöde hos för övrigt friska människor. Tre andra mekanismer kommer att diskuteras och exemplifieras med volymkinetiska kurvor som kvantifierar dess betydelse hos vakna och sövda människor. Mekanismerna är: (1) Vätskeretention när artärtrycket är lågt (2) Toxisk effekt av anestesimedel på lymfflödet. (3) Sugning av vätska till interstitiets gel-fas genom ökat undertryck orsakat av cytokin-medierade biokemiska reaktioner. Vidare kommer möjligheterna att behandla ödem och övervätskning med 20% albumin av diskuteras, liksom förutsättningarna för vätskeansamling i det gåtfulla ”tredje rummet” med hjälp av nya analyser av 270 infusionsexperiment med kristalloid vätska.

60

Sepsis

Intensivvård

Symposier (60-90 min)

3-4 föreläsningar med fokus på olika aspekter på vård av patienter med sepsis.

Javascript är inaktiverat

Symposium bedömning

Visar 46 - 60 av totalt 123

Filter